Sedan 1991 har SSF varit engagerad i internationella organisationer 1 2 som verkar för utsatta folkgrupper och kulturregioner i hela världen. Under dessa år har SSF byggt upp ett stort nätverk på flera kontinenter. Många av SSF kontakter är individer och organisationer som är hårt kontrollerade och ansatta av respektive statsmakter.
Häromdagen röstade den svenska riksdagen igenom en 1984-lag som ger statsmakten, genom FRA rätten, att via Internet avlyssna all digital trafik som passerar gränserna till och från Sverige. Se speciellt den luddiga §7 som kan användas ungefär till vad som helst.
Detta betyder att SSF i framtiden måste visa stor försiktighet i Internet-kommunikationerna med personer som representerar dessa grupper utomlands för att inte utsätta enskilda personer för risker. Man kan inte vara helt säker på var resultatet av den svenska avlyssningen hamnar eller med vem som den svenska staten i framtiden kommer att samverka med. Kanske i den heliga anti-terrorismens namn - ”den enes terrorister är den andres frihetskämpar”.
Direkta internationella kontakter utanför statssystemet är en del av globaliseringen. Trist att statsmakterna har så svårt att acceptera denna nya värld.
lördag 17 oktober 2009
torsdag 15 oktober 2009
Bornholmsk er ikke svensk!
Nu kommer reaktioner från Bornholm i den skånska språkfrågan.
"Minsandten påstås det i en officiel rapport, at bornholmsk er svensk:
http://johanwadenback.blogspot.com/2009/10/due-to-swedish-pressure-language-on.html
Det må på det pureste afvises som noget udokumenteret, historieløst sludder!
Nej, bornholmsk er ikke svensk og bliver det heller aldrig. Bornholmsk er derimod skånsk.
Jeg plejer at benytte dette eksempel på skånsk/bornholmsk:
"Me mâd e de på de viset, att de ska va møen mâd å goer mâd, mâd i rætta tiden, å inte mingst ska de va mâdaro".
Sammenholdes skånelandssproget, hallandsk, blekingsk, skånsk og bornholmsk, jf. Espersens Ordbog over det bornholmske Sprog, Leif Henriksens 1000 bornholmske ord og Lærebog i Bornholmsk og Åke Ohlmarks Skånsk-Svensk ordbok, er det det samme sprog, der er tale om. Samme gloser (bortset fra lokale nyancer), samme grammatik og struktur.
Skånsk er altså sit helt eget sprog, og det ligger langt fra svensk, men nærmere dansk og norsk.
Det gamle østdanske sprogområde dækker Skåne med Bornholm samt Blekinge, Halland og området omkring Dragør.
Der er imidlertid sket en forsvenskning af skånsk og en fordanskning af bornholmsk.
Desværre er forsvenskningen af det skånske særdeles vellykket og sket ved tvang igennem nogle hundrede år; mens fordanskningen af bornholmsk først er sket noget senere i takt med radio, fjernsyn og øget tilgængelighed ved transport til det øvrige Danmark.
Bornholm har indtil 1658 været en del af Skåne, idet Å Kirke er en filial af Lund Domkirke, og Bornholm har naturligt hørt til Lund Stift. - Før dette, har der naturligvis været visse opgør mellem forskellige bornholmske konger og Nordens første bispedømme i Lund (og Dalby), og dengang var Skåne dansk.
Man fik sin egen Skånske Lov.
På Facebookgruppen "Bornholms Historie" skriver jeg blandt andet:
"Jeg må konstatere, at "Registrum ecclesie Lundensis", som omfatter skriftlige optegnelser om Bornholms historie før 1658, opbevares i det svenske rigsarkiv i Stockholm.
Fra Bornholms side må det være et rimeligt forlangende - i lighed med de skånske krav - at få registret tilbage til Lund, hvor det hører hjemme."
Bornholm har efter 1658 bevaret sine forbindelser med Skåne og Blekinge - ganske vist uofficielt; men mange flygtninge helt frem til 1900-tallet er kommet til Bornholm fra netop Skåne og Blekinge, ligesom man har haft intern handel med hinanden, og en del fiskere og søfolk fandt deres ægtefæller hinsidan.
Da det var moderne at udvandre til Amerika, valgte en del fra Blekinge og Skåne at udvandre til Bornholm i stedet. - Dette gjaldt i øvrigt også Småland, som var en slags dansk-svensk ingenmandsland, hvortil i øvrigt en del fra Blekinge var blevet tvangsfordrevet (eks. fra Christianopel) eller flygtet til som frihedskæmpere, også kaldet Snaphaner, hvor de i Småland nød beskyttelse.
På Bornholm var der arbejde i landbruget og til dels i fiskeriet, men ikke mindst i råstofindustrien med blandt andet forarbejdning af granit, sten, ler og kul.
Det er helt korrekt, at det danske Bornholm har sovet i timen, imens nutidige "Snaphaner" i Skåne kæmper og arbejder seriøst for at få anerkendt det skånelandske mindretal (og hertil hører også Bornholm) og det skånske sprog.
Sveriges medlemskab af EU i 1995 har åbnet for denne mulighed - og den senere åbning af Øresundsbron og den økonomiske fremgang og historisk enestående udvikling af Skåne har i den grad medvirket til den øgede bevågenhed i befolkningen.
I EU må man ikke undertrykke en befolkning eller sit lands mindretal, og der har Sverige og ikke mindst "08-rne" i Stockholm fået noget at spekulere over, hvor det tidligere har været relativt nemt at sætte skåningerne på plads, når de ikke makkede ret.
Den 8. oktober 2009 skrev jeg på Johan Wadenbäcks opslag - i øvrigt om dette emne:
"Jeg var i Helsingborg i tirsdags i sidste uge, den 29. september 2009, og mens jeg var der, blev det skånelandske flag hejst ved Magnus Stenbock, og det var jo gode tegn, hvilket mine bornholmsk-nepalesiske venner gjorde mig opmærksom på, imens vore hænder klappedes af begejstring, og helsingborgerne smilede venligt til os."
Det siger jo meget om nutidens Skåne, at man hejser Skånelands Flag ved en svensk tyran, som har undertrykt skåningerne. - Magnus Stenbock står der stadig med front mod Kronborg i Helsingør, dog peger han ikke længere med sablen i strakt arm.
Men jeg kan garantere dig for, at bornholmsk ikke er svensk, men derimod skånsk, og påstår svenskerne endnu engang, at skånsk er en svensk dialekt, tager de så grueligt fejl. - Det er ikke første gang, at svenskerne tilegner sig skånsk og østdansk historie som sin egen - vel at mærke også fra tiden før 1658.
Det ville være meget ønskeligt og betimeligt, at Bornholm blandede sig i denne debat. - Fra dansk side skal vi intet andet vente end ligegyldighed - eller?
Fra skånsk side er man endelig efter 350 år ved at gøre op med og forholde sig til svensk dominans, besættelse og overherredømme, og en sådan rapport ligner allermest bestilt arbejde fra "Stockholm"!
"Minsandten påstås det i en officiel rapport, at bornholmsk er svensk:
http://johanwadenback.blog
Det må på det pureste afvises som noget udokumenteret, historieløst sludder!
Nej, bornholmsk er ikke svensk og bliver det heller aldrig. Bornholmsk er derimod skånsk.
Jeg plejer at benytte dette eksempel på skånsk/bornholmsk:
"Me mâd e de på de viset, att de ska va møen mâd å goer mâd, mâd i rætta tiden, å inte mingst ska de va mâdaro".
Sammenholdes skånelandssproget, hallandsk, blekingsk, skånsk og bornholmsk, jf. Espersens Ordbog over det bornholmske Sprog, Leif Henriksens 1000 bornholmske ord og Lærebog i Bornholmsk og Åke Ohlmarks Skånsk-Svensk ordbok, er det det samme sprog, der er tale om. Samme gloser (bortset fra lokale nyancer), samme grammatik og struktur.
Skånsk er altså sit helt eget sprog, og det ligger langt fra svensk, men nærmere dansk og norsk.
Det gamle østdanske sprogområde dækker Skåne med Bornholm samt Blekinge, Halland og området omkring Dragør.
Der er imidlertid sket en forsvenskning af skånsk og en fordanskning af bornholmsk.
Desværre er forsvenskningen af det skånske særdeles vellykket og sket ved tvang igennem nogle hundrede år; mens fordanskningen af bornholmsk først er sket noget senere i takt med radio, fjernsyn og øget tilgængelighed ved transport til det øvrige Danmark.
Bornholm har indtil 1658 været en del af Skåne, idet Å Kirke er en filial af Lund Domkirke, og Bornholm har naturligt hørt til Lund Stift. - Før dette, har der naturligvis været visse opgør mellem forskellige bornholmske konger og Nordens første bispedømme i Lund (og Dalby), og dengang var Skåne dansk.
Man fik sin egen Skånske Lov.
På Facebookgruppen "Bornholms Historie" skriver jeg blandt andet:
"Jeg må konstatere, at "Registrum ecclesie Lundensis", som omfatter skriftlige optegnelser om Bornholms historie før 1658, opbevares i det svenske rigsarkiv i Stockholm.
Fra Bornholms side må det være et rimeligt forlangende - i lighed med de skånske krav - at få registret tilbage til Lund, hvor det hører hjemme."
Bornholm har efter 1658 bevaret sine forbindelser med Skåne og Blekinge - ganske vist uofficielt; men mange flygtninge helt frem til 1900-tallet er kommet til Bornholm fra netop Skåne og Blekinge, ligesom man har haft intern handel med hinanden, og en del fiskere og søfolk fandt deres ægtefæller hinsidan.
Da det var moderne at udvandre til Amerika, valgte en del fra Blekinge og Skåne at udvandre til Bornholm i stedet. - Dette gjaldt i øvrigt også Småland, som var en slags dansk-svensk ingenmandsland, hvortil i øvrigt en del fra Blekinge var blevet tvangsfordrevet (eks. fra Christianopel) eller flygtet til som frihedskæmpere, også kaldet Snaphaner, hvor de i Småland nød beskyttelse.
På Bornholm var der arbejde i landbruget og til dels i fiskeriet, men ikke mindst i råstofindustrien med blandt andet forarbejdning af granit, sten, ler og kul.
Det er helt korrekt, at det danske Bornholm har sovet i timen, imens nutidige "Snaphaner" i Skåne kæmper og arbejder seriøst for at få anerkendt det skånelandske mindretal (og hertil hører også Bornholm) og det skånske sprog.
Sveriges medlemskab af EU i 1995 har åbnet for denne mulighed - og den senere åbning af Øresundsbron og den økonomiske fremgang og historisk enestående udvikling af Skåne har i den grad medvirket til den øgede bevågenhed i befolkningen.
I EU må man ikke undertrykke en befolkning eller sit lands mindretal, og der har Sverige og ikke mindst "08-rne" i Stockholm fået noget at spekulere over, hvor det tidligere har været relativt nemt at sætte skåningerne på plads, når de ikke makkede ret.
Den 8. oktober 2009 skrev jeg på Johan Wadenbäcks opslag - i øvrigt om dette emne:
"Jeg var i Helsingborg i tirsdags i sidste uge, den 29. september 2009, og mens jeg var der, blev det skånelandske flag hejst ved Magnus Stenbock, og det var jo gode tegn, hvilket mine bornholmsk-nepalesiske venner gjorde mig opmærksom på, imens vore hænder klappedes af begejstring, og helsingborgerne smilede venligt til os."
Det siger jo meget om nutidens Skåne, at man hejser Skånelands Flag ved en svensk tyran, som har undertrykt skåningerne. - Magnus Stenbock står der stadig med front mod Kronborg i Helsingør, dog peger han ikke længere med sablen i strakt arm.
Men jeg kan garantere dig for, at bornholmsk ikke er svensk, men derimod skånsk, og påstår svenskerne endnu engang, at skånsk er en svensk dialekt, tager de så grueligt fejl. - Det er ikke første gang, at svenskerne tilegner sig skånsk og østdansk historie som sin egen - vel at mærke også fra tiden før 1658.
Det ville være meget ønskeligt og betimeligt, at Bornholm blandede sig i denne debat. - Fra dansk side skal vi intet andet vente end ligegyldighed - eller?
Fra skånsk side er man endelig efter 350 år ved at gøre op med og forholde sig til svensk dominans, besættelse og overherredømme, og en sådan rapport ligner allermest bestilt arbejde fra "Stockholm"!
Krøllebølle er nærmest ligeglad, for ham er bornholmsk bornholmsk!
Torsten Sletskov"
Läs mer på Facebook.
Torsten Sletskov"
Läs mer på Facebook.
Läs även andra bloggares åsikter om Skåneland, Skåne, Bornholm, østdanska, skånska, bornholmska, svenska
lördag 10 oktober 2009
Lisabon runt hörnet
Polens president nu har skrivit på Lisabon-traktatet. Så är det bara den trilskande persidenten i Tjekkien kvar. Sen är det äntligen slut på statsmakternas egoistiska vetorätt. Utom på tre områden, bl.a. om skatterna. Ett fritt och öppet Europa - kanske ett Regionernas Europa - hägrar vid horisonten. Detta är en bra dag.
torsdag 8 oktober 2009
Bilder från Bryssel
Här finns en del fotografier från FUEN-kongressen i Bryssel den 29 september - 2 oktober 2009.
söndag 4 oktober 2009
SSF:s språkresolution
FUEN har 82 medlemmar från hela Europa. Delgater samlades i Bryssel för FUEN Congress 2009. Sista dagen hölls Generalförsamling. En av punkterna på agendan var medlemmars resolutioner. Även SSF presenterade sin resolution. Medlemmarnas resolutioner debatterades av delegaterna och var sedan förmål för omröstning var för sig. Generalförsamlingen ställde sig enhälligt bakom SSF:s resolution. Reolutionen på engelska och tyska.
EU-parlamentet 3
År 2004 skapade EU-parlamentet en kommitté som skulle skydda de europeiska minoriteternas intressen - Intergroup for National Minorities. Ordföranden Kinga Gal höll ett mycket inspirerande anförande om EU:s nya kurs mot ett bättre förhållande med de 300-350 kulturregioner som under åren som gått haft problem med att hävda sina identiteter. Grekland och Frankrike nämndes som problembarnen inom EU.
Regionerna förlorare
Under korridorminglet med Regionkommitténs representanter togs frågan upp om den svenska representationen. Denna har en mycket svag folklig förankring och det är inte helt klart vem som de skall rapportera till. De är inte valda utan indirekt utsedda av Svenska kommunförbundet med kontor i Stockholm.
En EU-representant beklagade att vissa staters representationer i Regionkommittén är svaga på grund av bristen på folklig regional uppbackning. Detta gör i sin tur EU:s regionkommitté mindre inflytelserik än den borde vara. Regionkommitténs inflytande i EU:s beslutsprocess kunde har varit mycket större om statsmakterna hade tagit kommittén på större allvar. Förlorarna är regionerna och potentialen för en mera gynnsam regional utveckling.
En EU-representant beklagade att vissa staters representationer i Regionkommittén är svaga på grund av bristen på folklig regional uppbackning. Detta gör i sin tur EU:s regionkommitté mindre inflytelserik än den borde vara. Regionkommitténs inflytande i EU:s beslutsprocess kunde har varit mycket större om statsmakterna hade tagit kommittén på större allvar. Förlorarna är regionerna och potentialen för en mera gynnsam regional utveckling.
Regionkommittén 1
Regionkommitténs generalsekreterare Gerhard Stahl höll en intressant redogörelse om de regionala aspekterna i EU:s beslutsprocess. Fastän Regionkommittén inte har beslutsrätt i det stora EU-maskineriet - endast rådgivande - så har den ändå ett visst inflytande på de slutliga beslutens utformning.Några noteringar från hans föredrag:
"Minoritetspolitiken är ett oumbärligt element i arbetet med att göra den europeiska unionen framgångsrik." "Utvecklingen mot en regionalisering av politiskt och administrativt styre inom Europas stater är ofrånkomlig." "Vi får inte blunda för den kris som de gamla nationalstaterna har hamnat i." "EU har utvecklats från Kol & och stålunionen till dagens integrerade EU. Vi har nu passerat Point-of-no-return."
EU - språkpolitik
EU har numera en kommissionär för flerspråklighet. En av hans medarbetare - Johann Häggman från Finland - menade att språket är det första uttrycket för identiteten. Det sker ett paradigmskifte inom EU-kommissionen från satsningar för att värna de olika statsspråken inom unionen till att i större utsträckning skydda minoritetsspråken med fokus på folklore, kultur och språk. Man satsar också på att medborgarna i Europa skall lära sig två språk förutom modersmålet: The Barcelona Objective.
EU-parlamentet 2
En ensam röst som talar till nästan tomma bänkrader. Ledamöterna är kanske busy någon annanstans. Hade entusiasmen för verksamheten varit annorlunda om ledamöterna hade ett mera regional och folkig förankring?För närvarande är det rikspartierna som utser sina kandidater, vilket inte helt överensstämmer med EU:s vallagar. De är lite mera personvalsbetonade.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
